Bengt Boman

Bengt Boman

S/S Cicero

  • Förebilden till modellen är S/S CICERO, tillhörande det klassiska och anrika Ellerman´s Wilson Line som bl.a. trafikerade linjen Hull – Göteborg  redan  från mitten av 1800-talet. Mest känt för den tidiga emigranttrafiken innan Svenska Amerikalinjen etablerades 1915. Alla rederiets fartygsnamn slutade på ”O”.
  • CICERO tillhörde den sista generationen ångfartyg och byggdes tillsammans med systerfartyget ROLLO år 1954 av Henry Robb  Ltd, Leith i England, ett typiskt linjefartyg för Nordsjötrafik på ca. 2500 ton och med bekväma passagerarutrymmen. Maskineriet bestod av en triple-expansionsmaskin med lågtrycksturbin som vid 2480 IHP gav fartyget en marchfart på 14 knop, mer än vad flertalet moderna fartyg av den storleken förmår prestera.
  • Båda fartygen blev linjen trogna fram till mitten av 1960-talet då Skandiahamnen blev klar och trafiken med Ro/Ro-färjor inleddes. Passagerarfärjan SPERO och lastfärjan DOMINO blev de sista Wilsonfartygen i trafik på Göteborg innan Tor Line tog över linjen. Många som sett modellen erinrar sig de gröna båtarna vid Masthuggskajen där Stenaterminalen nu ligger.
  • Modellen i träbordläggning på spant  är förmodligen byggd  av någon besättningsman ombord i originalet i slutet av 1950-talet och har från början varit avsedd för körning med radiostyrning ! Under en tid stod den sedan utställd i ”passagerarhallen” vid Masthuggskajen för att efter okända öden och svårt skadad ha hamnat i en lagerlokal i hamnen. 1972 tog jag över modellen och renoverade upp den med glaslåda som skydd.
  • År 2002 var det åter dags för sjösättning och modellen utrustades på nytt med maskineri och radiostyrning, som därefter har modifierats några gånger. Deplacement vid fribordsmärket är ca. 40 kg, längd 205 cm och djupgående 18 cm.

”ELISABETH”

Modellen är byggd 1959 av undertecknad  från  en träbyggsats, troligen från Eskader eller Clas Ohlson.  Den är 75 cm lång och utrustades från början med en ED Bee dieselmotor, dock utan radiostyrning.  Rodret fick ställas in för en lämplig girradie,  varefter båten släpptes iväg med förhoppning om att den åter kunde infångas  eller bärgas sedan motorn stannat av bränslebrist. Det blev inte så många helt lyckade körningar. Därefter väntade femtio års uppläggning i källaren.

År 2009 dammades hon av,  försågs med radiostyrning och motor från en gammal skrotad grästrimmer. Renoverades med ny färgsättning och utrustades dessutom med radiostyrd bogseringskrok för bärgning av haverister.

Resultatet blev en snabb båt med utomordentliga manöveregenskaper, som är trevlig att köra under de ca. 20 minuter som batteriet medger .

Förebildens ursprung är oklar, men det rör sig sannolikt om en patrullbåt eller större privat ”yacht”.



Copyright © All Rights Reserved

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.

Acceptera